onsdag, december 26, 2007

Vetenskap VS Hypoteser

När man diskuterar amning på olika forum så framkastas ofta påståendet att forskare säger olika och att det inte skulle spela någon roll alls om man ammar eller inte. Trots den stora mängd vetenskapliga studier om amning och bröstmjölkens roll för barnets immunförsvar, så väljer en del att inte tro på detta. Även i media förnekas ofta att amning skulle behövas i vår del av världen.

En vitt spridd myt är att WHO:s rekommendationer om exklusiv amning i 6 månader och del amning i 2 år eller längre bara skulle gälla för U-länder, trots att detta är en global rekommendation. Ursprunget till detta verkar vara en föreställning om att amning bara behövs i U-länder för att de inte har tillgång till rent vatten och inte kan ge ersättning på ett säkert sätt. Nu är det visserligen så de hotas av allvarligare infektioner som kolera och diarréer, medan det i Sverige inte är en stor katastrof att drabbas av en öroninflammation eller luftvägsinfektion. Men detta innebär ju inte att det är onödigt med det skydd som amningen ger, och det är knappast kul att vara sjuk ens i Sverige med bra sjukvård, eller hur?

Hur kommer det sig då att det finns så mycket tvivel på de vetenskapliga bevis som trots allt inte kan sägas vara annat än väl belagda om hälsovinster med att amma? Till viss del kan det nog förklaras med känslomässiga argument. Det är inte alltid amningen fungerar, och då vill man kanske hellre höra attd et ändå inte spelade någon roll? Men till stor del kan missuppfattningar nog vila på att man inte är van att skilja på vad som är vetenskapligt bevisat och vad som är rena hypoteser. Jag hörde bland annat nyligen påståendet att en del forskare skulle mena att barnen lättare får allergier om man ammar länge eftersom kroppen får vänta längre med att utsättas för olika bakterier och immunförsvaret inte stärks på samma sätt, medan andra forskare menar tvärtom.

Det här kommer från en intervju med en allergiforskare ur ett feministiskt perspektiv så angriper även att hon upplever att det finns en press på kvinnor att amma, vare sig de vill eller inte. I den här intervjun så spekulerar hon fritt om att det kanske skulle kunna förhålla sig så här. Det är en helt oprövad hypotes, inte forskning och den här kvinnan har inte forskat alls om amning eller bröstmjölk utan är expert inom helt andra områden! MEN med en fin titel så får man hög trovärdighet, även när man uttalar sig om saker som ligger långt utanför sitt kunskapsområde.

Där bör man vara lite kritisk och noga med att skilja på var som är hypoteser (=tänk OM det skulle kunna vara så här, kanske?) det _inte_ har forskats om, och vad som är hårda resultat från forskningsstudier. Detta förväxlas alltför ofta i debatten!

Idag vet man att det är miljö och arv som spelar störst roll när det gäller allergier. När det gäller astma och atopiskt eksem så kan amning eventuellt ha en skyddande roll mer forskning behövs. Men när det gäller allergier så är det andra faktorer som har större betydelse. Amning kanske inte gör så mycket till eller ifrån där.

Det här verkar leda till att många drar förhastade slutsatser om immunförsvaret och infektioner, vilket fungerar helt annorlunda än allergier. Mig veterligt så existerar det inte någon studie där man har funnit att det är lika vanligt med olika typer av infektioner när man jämför ammade barn med barn som inte ammas. Jag har nog sett lite variationer från olika delar av världen i hur stor skillnaden är mellan olika studier. I någon var det 2-3 gånger förre öroninflammationer bland de ammade barnen, medan de i en Nya Zeeländsk studie var så mycket som 5 gånger färre ÖI! När det gäller procent kan det variera lite mellan olika projekt, men att antikropparna i mjölken ger ett visst skydd går att slå fast vetenskapligt.

Sedan måste man ha ganska många studier innan man ska säga att något är bevisat och de ska vara gjorda på stora grupper för att man ska statistiskt säkerställa det. Men eftersom det finns så stort forskningsmaterial så kan mycket ställas utan rimligt tvivel även när man sållat bort allt som inte är tillräckligt hållbart.

Frågan är ju om någon kan plocka fram studier som visar att det inte är någon skillnad när det gäller de infektioner som är väl undersökta? Diabetes har också studierats så mycket de senaste åren att det nog kan sägas vara ställt utan rimligt tvivel nu att amning minskar risken? Att amning skyddar modern mot bröst och äggstockscancer är något som inte är det minsta omstritt idag!

Det som inte är tillräckligt underbyggt är tex om amning skyddar mot barnleukemi eller ej, samt om det skyddar mot fetma senare under barndomen. Det finns studier som pekar mot detta, men inte tillräckligt stort material. När det gäller högre IQ i genomsnitt för barn som ammats länge så vet man att det är så, men inte om det beror på att fettsyrorna i mjölken är bra för hjärnan eller om det bara beror på att högutbildade ammar längre i genomsnitt och att det mer är något socialt som hänger ihop med mer stimulans och studieinriktade hemmiljöer. Vissa frågor är ju omtvistade eller inte tillräckligt undersökta ännu!

Men finns det verkligen studier som visar att amning är betydelselös för immunförsvaret?
Existerar forskning som visar att barn hämmas av att ammas länge?
Att det är direkt dåligt för att bygga upp sitt eget immunförsvar?

Trots att det ofta slängs fram som en sanning så har aldrig någon kunnat hitta en källa som stöder det påståendet. Jag tror att det kan vara missförstånd utifrån det som jag nämnt här ovan.

Vad bröstmjölk innehåller av antikroppar, näring, fettsyror, hormoner och levande celler är inget som är omstritt bland olika forskare. Och det är relativt enkelt att analysera i laboratorium. Inte något att tro på eller inte egentligen, utan något som man kan mäta och analysera. Trots det cirkulerar fortfarande mossiga gamla myter om att amning är onödigt och att bröstmjölk på något magiskt vis skulle förlora näring och immunologiska egenskaper efter de första månaderna. Är det inte hög tid att städa ut alla vanföreställningar och myter en gång för alla?