söndag, oktober 30, 2011

Inte okej att amma offentligt?

Tidningen Metro har i veckan haft en artikel om negativa attityder till offentlig amning.
Unga svenskar: Inte okej att amma offentligt

Jag har visserligen själv tänkt tanken att amningsklimatet hårdnat på senare år. Faktiskt mer än bara tänkt tanken, jag fick in en text på DNs insändarsida på temat redan hösten 2007.

Samtidigt blir jag fundersam över avsändaren. Bakom undersökningen står Philips Avent, ett företag som tillverkar nappflaskor och bröstpumpar. De har ekonomiska intressen i att mammor inte vågar amma öppet. De har allt att vinna på att mammor känner sig pressade att köpa deras pumpar och ge mjölken med deras flaskor ute på stan.

Philips Avent har på senare tid också gjort sig kända för att bryta mot WHO-koden genom att stå som sponsor för amningsrådgivning på sajten Familjeliv.se samt starta en medlemsgrupp på samma sajt.

WHO-koden 5.1 säger: Ingen annonsering eller annan form av reklam riktad till allmänheten bör förekomma när det gäller produkter som omfattas av denna kod.

WHO-koden artikel 5.5: Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar.



Från undersökningen:




  • Hela 85 % anser att man bör amma, endast 2 % tycker att amning inte är lämpligt och 13 % att de inte har en åsikt.




  • Cirka 3 av 4 (74 %) tycker att man bör amma mellan 0 till 1 år. Endast 5 % anser att man bör amma upp till 2 år och 6 % att det går bra att amma hur lång tid som helst. Avviker från den svenska trenden gör Småland där över dubbelt så många (16 %) än riksgenomsnittet (6 %) tycker att det går bra att amma hur lång tid som helst.








  • Hur har frågorna formulerats? Jag skulle ha kunnat svara nästan vilket som helst av dessa alternativ, beroende på hur frågan var ställd.


  • På ett plan tycker jag att amning är viktigt på folkhälsonivå = man bör amma. På individnivå är det inte alls lika enkelt och jag skulle till och med kunna avråda vissa mammor från att amma. De allra flesta mammor är det inte var min plats att ha någon åsikt alls om - känn efter själv vad du vill och vad du trivs med!

    Samma sak när det gäller frågan om amningslängd. Jag skulle lika väl kunna svara att det är valfritt mellan mamman och barnet, som att hänvisa till WHOs rekommendationer på 2 år eller längre. Eller den forskníng som säger variationer mellan 2,5 - 5 alt. 7 år. Det beror helt på hur frågan formulerats!

    Artikeln lämnar mig med fler frågor än svar, även om jag gärna instämmer med Ingrid:

    Ingrid Rönn Hyttsten, ordförande Amningshjälpen, tycker att det är en olycklig och bakåtsträvande utveckling.
    – Det vi hör från mammor är att de upplever att de måste välja mellan att delta i livet eller att amma.

    Den här utvecklingen är inte okej och en trend vi måste försöka vända! Och det finns alltför mycket negativa attityder mot att amma vidare efter bebistiden.

    måndag, oktober 17, 2011

    Att amma länge förvandlar inte Medelsvenssons till Outsiders

    Förra veckan fastnade jag i en destruktiv och tärande diskussion på Mama, och sedan dess har det malt i huvudet på mig. Jag ångrar att jag lät mig provoceras och lät mig dras in i det där tjafset som blev alltmer infekterat. Jag har så svårt att släppa saker när jag känner att jag inte lyckas göra mig förstådd, utan fortsätter bara att stånga pannan blodig trots att jag inte når fram och får mer skit än jag riktigt mäktar med. jag vet om det, men att bryta mönster som sitter djupt är svårare än så. Vad utlöste nu denna negativa stämning?

    Jo, någon tog upp en dokumentär som repriserats ett antal gånger på kanal 5, där en kvinna ammade sin 8 åring, samt ett yngre barn som också var äldre än till och med jag är van att se. Det var flera familjer som var med i programmet, och ingen var väl någon som jag som ammat småbarn själv kunde identifiera mig med. Väldigt udda mäniskor, med något enstaka undantag. (Jag tänker på den unga mamman som startat en stödgrupp) Jag blev inte glad av att de den här senastionslystna vinklade filmen om amning, som är så typisk för den ton femmans dokumentärer brukar ha.

    Men jag var med när det begav sig och kan berätta nu varför just den köptes in. För ett antal år sedan sökte kanal 5 svenska familjer som ville ställa upp i deras programserie "Outsiders". Vi som genom olika amningsförenigar och forum blev kontaktade hade sett programmet och kände oss långt ifrån som några outsiders som ville blir uthängda i deras snaskiga sensationsjournalistik. De flesta av oss var ju helt vanliga medelsvenssons! Vanliga "välanpassade" medelklassfamiljer, bibliotekarier, journalister, sjuksköterskor, barnmorskor, dataingeniörer, barnskötare, lärare ... Inte kände vi oss bekväma med att hängas ut som "outsiders" i media bara för att vi gjorde något så naturligt som att amma vidare efter den första bebistiden!

    Kanal 5 hittade inte en enda svensk familj som ville vara med i deras program och sätta Outsiders som rubrik för sin amning! Då köpte de in det här istället. Och det säger kanske en del om att det inte är de mest normala, och representativa som ställer upp i ett sånt här format. Jag tycker att det var rätt hemskt på det sätt barnen hängdes ut. Man har ingen kontroll över hur saker framställs, klipps och vinklas med speakertexter! En tidningsintervju i en seriös tidning får man läsa igenom, rätta och godkänna innan det går i tryck. Så nej, jag identifierar mig INTE med den kritiserade mamman i filmen.

    Vidare till kärnfrågan. Ett barn skriker efter bröstet hela tiden, sliter i mammans tröja och accepterar inte ett nej. Pressad av tv-teamet och pappan avvänjs barnet. Tror man. Tills det visar sig att mamman smyger in på natten och väcker barnet för att amma i smyg.

    Det som fick mig att se rött och tända på alla cylindrar var att högljudda röster (versaler och utropstecken) kallade detta för incest och pedofili, och ropade om polisanmälingar och brott mot barnkonventionen.

    Tycker jag att det mamman gjorde var rätt och bra? Nej, det hade varit bättre om hon vågat stå upp för amningen och stått på sig mot kraven på avvänjning. Att väcka barnet på natten är naturligtvis knäppt och stör barnets sömn i onödan. Visst kan jag hålla med om att när mamman skyllde på mjölkstockning kunde hon ha pumpat istället! Men här kommer det viktiga:

    Pedofili och incest kräver att det finns ett sexuellt syfte bakom. Att störa barnets nattsömn är inte sexuellt, även om det är onödigt. Att amma är inte sexuellt, och stimulerar inte en erogen zon eftersom barnet faktiskt inte suger på själva bröstvårtan vid amning! Den ska som alla vet ligga opåverkad långt upp i barnets gom. Rädsla för mjölkstockning har inget sexuell lust! Att låta sig och barnet bli överkörda av maken och tv teamet kan anklagas för att vara mesigt, men sexuellt är det inte att fortsätta amma i smyg. Men rätt tragiskt.

    Tror jag att det är möjligt att amma genom att stoppa in bröstet i munnen på ett sovande barn? Nej, GÅR bara inte. De enda gånger jag har försökt är iofs med en nyfödd just när mjölken rann till, jag fick feber och hade jätteont. Och någon gång med mjölkstockning 40 graders feber och 2 månaders baby. Funkade inte. Barnet måste själv, söka, gapa och aktivt ta tag. Försöker man ta bröstet till barnet istället för barnet till bröstet blir taget fel. Det gör skitont, om barnet börjar amma då. Och om baret dessutom sover så lär det inte dia. I praktiken funkar det inte att amma ett barn som inte vill.

    I teorin kan det kanske vara så att en mamma skulle kunna övertala ett barn att amma trots att barnet vill sluta. Jag har aldrig stött på det i verkligheten, men allt är väl möjligt om ä osannolikt.

    Men i just det här fallet i tv dokumentären så var det inte barnets som hade tröttnat och vuxit ifrån amningen. Efterfrågan hade inte gradvis minskat för att med tiden rinna ut i sanden.

    Tvärtom - barnets beskrevs ju som odräglig i sitt vrålande efter bröstet och slitande i tröjan. Låt mig säga att jag inte tror att hon var nödbedd.

    Mamman var måhända en mesig, white trashig fegis som väckte barnet mitt i natten istället för att låta henne sova ifred och istället för att stå på sig att de ville fortsätta amma morgon och kväll ett tag till. Jag förstår absolut den kritiken! Men någon pedofil var hon då rakt inte! Det är någonting mycket mycket otäckare.

    Svar från Familjeliv!

    Jag kom på att jag inte berättade vad jag fick för svar från Familjelivs redaktionschef.

    Jo, jag fick följande standardsvar, vilket var exakt det samma som jag kritiserade och ifrågasatte i mitt mail till henne. Ganska fräckt må jag säga.

    Hej,

    Tack för ditt meddelande. Ursäkta att mitt svar dröjt, då jag haft semester.

    Vi har gott förtroende för Irene Ivarsson, som är legitimerad barnmorska och har lång erfarenhet av amning och barnavård utifrån vilken hon baserar sina svar. Vi är dock medvetna om att det ofta råder delade meningar om amning och därför uppmanar vi våra medlemmar och besökare på sajten att även diskutera sin fråga med andra i vårt medlemsforum.

    Vänliga hälsningar Anna