söndag, januari 08, 2012

Anna Wahlgren, jag blir inte förvånad. Tyvärr.

En av Anna Wahlgrens döttrar beskriver sin uppväxt i en ny bok. Jag har inte hunnit läsa boken ännu, men en del av bilden som ges av den i Expressen är följande:
Hon beskriver också en period i sitt liv när hon varit tyst i tre månader. Händelsen sker i köket och Anna Wahlgren skär gurka: "Så stannar hon upp, lyfter kniven och håller den mot mig. Nu är det så här, förstår du. Om du inte börjar prata med mig igen, så kommer jag att sticka den här kniven i dig. Och sedan kommer jag att sticka den i mig själv. Och jag menar allvar".

Anna Wahlgren rekommenderar muntvätt med tvål om barn svär, och skäms inte för att berätta hur hon tagit strypgrepp på vänninnnas vanartiga dotter - tycker man att det är bra uppfostringmetoder, så ja ... Jag är mållös. Vi kan bara ana hur dåligt ett barn mår när det vägrat tala på 3 månader. Jag uppfattar dotterns uppgifter som trovärdiga påståenden. De rimmar rätt väl med min tidigare bild av författaren.

Dessutom tål fru Wahlgren ingen kritik, vilket är något en offentlig person måste kunna leva med. Som en känd debattör måste hon kunna acceptera att alla föräldrar inte håller med henne. Men om man säger att man som privatperson tycker annnorlunda, får man höra att man inte har förstått. Om man bara förstod så skulle man tycka likadant. Det är något sekteristiskt över detta, och det skrämmer mig.

Visst har åtskilliga föräldrar upplevt att de blivit hjälpta av hennes sova hela natten-kur. Men när metoden inte passar barnet skuldbelägger hon föräldrarna. De anklagas för att vara för blödiga, göra fel och inte följa hennes regler till punkt och pricka. Hennes metod är ofelbar. Det liknar mer en religion än vetenskap.

Jag och ett par andra mammor skrev 2004 några kritiska inlägg om hennes sömnkur på en diskussionssida för föräldrar - föräldraNätet som senare bytte namn till Allt För Föräldrar. Då dök Anna Wahlgren in i egen hög person och läste lusen av oss "snorvalpar som inte var torra bakom öronen". Det upplevde jag som väldigt obehagligt! Det här var ett snackforum där föräldrar samtalade inofficiellt med varandra. Det kändes ganska otäckt när hon kom in och läxade upp oss, helt oväntat. Kul att man får tänka själv ....

Otroligt många intelligensbefriade inlägg angriper min person månad ut och månad in. Varför då? Vad ger det er att evinnerligen ifrågasätta min kompetens? Varför använder ni inte er av mina enorma kunskaper i stället? Här angrips jag för att vara "kategorisk" när jag påstår att barn behöver sova om nätterna, som ni själva, och ha samma rutiner som ni själva tar er dagligen; här angrips jag för att jag inte har ammat mer än två månader - av snorungar som inte ens vet, uppenbarligen, att mjölk kan sina, och som knappast heller delar med sig av sin överflödsmjölk till för tidigt födda barn eller föräldralösa barn, vilket jag gjorde (så länge jag kunde); här hymlas det om att jag inte har examina och skrivbordsteorier med diplom medan jag sitter inne med fyrtio års handfast erfarenhet av arbete med barn i alla åldrar dygnet om; vilka av era (i regel manliga) skrivbordsexperter gör det? Jag fattar inte att ni inte använder er av mig. Det skulle jag göra. Jag skrev den bok jag själv skulle behövt som nybliven mor, och den gör sitt segertåg över världen. Jag är van vid så mycket sk-t (ursäkta) och ingen blir profet i sitt eget land, och jag brukar inte gå in här och polemiserar, för det är inte mödan värt.
  Anna Wahlgren
Jag anser att hon som offentlig person borde kunna låta föräldrar prata ifred sinsemellan på en föräldrasajt! Man förväntar sig verkligen där att kunna stötta varandra, tipsa och diskutera med andra mammor utan att författaren själv dyker upp och skäller ut de som inte gilllat boken. Hade det varit i en blogg hade jag mer kunnat förstå om man vill bemöta kritik. Fast hon bemötte den inte ens, utan skällde på att vi kritiserade istället för att bara lyda. Jag var rätt ung då och rätt chockad. Jag förväntade mig halvt om halvt att hon skulle dyka upp på min tröskel för att drämma Barnaboken i huvudet på mig. Tänk inte själva, använd min enorma kompetens - vilken hybris! Att på fullt allvar skriva att hon inte fattar varför vi inte bara gör som hon säger - skrämmande!

Jag kan hålla på länge och bemöta sakfelen i hennes inlägg, men ska hålla det så kort jag klarar. Mjölkproduktionen styrs av efterfrågan. Ammar man fritt och ofta får man mer mjölk. Nej, mjölk KAN verkligen inte sina hos människor som det gör hos kor. Det funkar inte så. Stress, sorg och smärta kan iofs tillfälligt störa utdrivningsreflexen, så att man får svårt att släppa ut den mjölk som finns inne i bröstet. Men händer det så finns det hjälp att få, både teknisk och medicisk, i form av syntetiskt oxytocin. Nog om det.

Däremot kan man störa det systemet genom att amma efter schemat i standardmodellen. Följer man Wahlgrens amningsråd är det ett väl  beprövat sätt att förstöra och försvåra en fungerande amning. Hon har själv provat 9 gånger och amningen har snabbt havererat varje gång. Det är rätt magstarkt att hon lär ut den metoden i Barnaboken, till andra mammor som ofta värdesätter amningen mer än hon personligen gjorde. Många av dem ringer sedan till Amningshjälpen och är ledsna för att amningen börjat strula sedan de börjat följa just standardmodellen. I värsta fall resulterar det trugande Wahlgren också förespråkar, i att barnet känner sig stressad och tvingad till bröstet och får ett avvärjande beteende och helt vägrar ta bröstet sedan. Erbjud gärna, men aldrig truga, är en viktig regel när det gäller amning!

Varför spekulerar hon om vem som donerat mjölk och inte? Hon vet ju inte ett dyft om det! Jag har flera vänner som donerat. Själv har jag aldrig haft någon överproduktion att dela med mig av! Jag har aldrig haft mer än några få isbitar mjölk i frysen. Själv hör jag snarare till de som tvingatskämpa för varje droppe! Men eftersom jag - snorunge eller ej, tillskillnad från fru Wahlgren lärt mig något om mjölkproduktion så har jag kunnat kämpa upp produktionen och lyckades helamma mitt första barn efter någon månad med lite extra ersättning. Men jag fick inget gratis och det tog tid att få barnet att gå upp bra i vikt. Men sparka du bara på den som ligger, fru Wahlgren! Vilket hån att skälla på mig för att jag inte donerat mjölk när mitt eget barn knappt fick så det räckte. Men kunskap om amning, det har jag läst mig till. Och haft glädje av. Med större intresse och mer kunskapsinhämtning hade fru Wahlgren också kunnat amma längre tid. Men amning har aldrig varit högprioriterat för henne. Och det är helt okej i sig! Men att med den bristen på både kunskap och erfarenhet ge amningsråd, är inte seriöst!

Att komma på en man med lika lång erfarenhet är alls inte svårt! Lars H Gustafsson - 8 barnspappa med gedigen erfarenhet av ett helt yrkesliv som barnläkare och skolläkare.

Men mina erfarenheter av Anna Wahlgrens oförmåga att acceptera att alla småbarnsmammor inte omfamnar hennes metoder slutar inte där. Ett par år senare utlyser hon en tävling på sitt eget forum. Hon uppmanar sina "forumister" att leta upp kritiska inlägg från privatpersoner på olika föräldrasajter och hänga ut dem med namn och länk i en "Slasktrattstråd". Ett rätt oproffesionellt tilltag från en framgångsrik författare och debattör, tyckte jag. En häxjakt  på oliktänkare där hon utmålar sig själv som ett mobboffer så fort man inte  håller med henne. Även om jag var rätt nöjd med det citat från mig som någon nosat upp och förmedlat till henne. Det kunde hon gott få höra personligen, vad jag tyckte om hennes instrumentella barnsyn och bristen på behandling av barn som individer. Jag minns inte den exakta ordalydelsen nu. Visst ska man inte slå på henne som privatperson, men jag tycker ändå att det är intressant att hon utmålar sig som expert på familjen efter hela 7 skilsmässor. Det väcker ändå frågor om hennes förmåga att upprätthålla nära trygga relationer till andra människor.

Innan jag slutar kan jag bara inte låta bli att beröra hur negativt hon uttalat sig om att bära barn, i såväl Barnaboken som senare krönikör. Hon använder uttyck som "naturvidrig livmodersymbios" och att barn inte är födda till att vara en börda.

Igår snubblade jag över ett citat i en av min mans Fredrik Lindström böcker:

"Barn är bildat till bära och betyder ursprungligen 'den som blir buren'."

Sug på den du,  Anna Wahlgren!

7 kommentarer:

Ingrid sa...

Det ger onekligen en obehaglig känsla när man hör P1 morgon prata om boken.
Författaren själv hänvisar ideligen till att detta är "hennes upplevelse" och att andra kan ha andra. Detta är bara EN röst av många. Som om det är något hon skulle vilja säga men inte törs kan jag inte låta bli att tänka.

Fem av syskonen har kontaktats. Fyra har ingen kommentar, en säger att denne inte känner igen sig. Och så AW själv som skriftligen kommenterar att hon inte tänker kommentera.
Tystnaden är kompakt. Som kring en sektmedlem som talar ut kan jag inte låta bli att tänka.

Jag hade trott mer på AW om allt mynnat ut i ett kärlekskantat bråk där två personer söker medias uppmärksamhet. Det hade varit mer trovärdigt.

Anonym sa...

Hej!

Hon har också haft en debatt tråd i sitt forum. Men när det skrevs åsikter där som inte hyllade henne själv hela tiden rakt av, så raderade hon alla inlägg och tog bort möjligheten att debattera.

Det ÄR en sekt, lite som Knutbysekten. Hon har några medlemmar som utan att tveka tror på allt hon säger och som går till attack mot alla som vågar knysta en annan åsikt.

Tittade i hennes gästbok nyligen för att se om någon skrivit något med tanke på Felicia. Det verkar som att hennes sektmedlemmar är stolta över att radera alla åsikter från oliktänkande. De skriver att de "tar bort" spyor.

Sedan undrar jag om hon skriver inlägg själv i sin gästbok ibland och svarar själv, för att bilden av att alla hyllar henne ska hållas vid liv.

För några år sedan hade hon också en forummedlem Kit som hyllade henne i flera år. En dag gjorde Kit det förbjudna, hon ifrågasatte Annas förföljelse och uthängning av en privatperson och då blev hon raderad och alla Kits inlägg togs bort.

Tror absolut att hon kan ha hotat sin dotter med att sticka kniven i henne. Hon är hotfull mot människor som inte gör som hon vill och blir hon arg kan hon lägga mycket energi på att förfölja en person i sin gästbok eller inne på sitt forum. Eller på det sätt som du beskriver.

Otäckt!

Andrea sa...

Kag vill verkligen inte döma ut folk jag inte känner och så vidare, men ju mer jag läser om och av Anna Wahlgren, desto obehagligare tycker jag hon verkar. Och jag tycker det är obegripligt att folk lyssnar på henne!

Marie-Louise sa...

Tack för ett mycket bra inlägg.

Jag minns att jag fick Barnaboken som nybliven mamma utav min syster och hon tyckte den var så bra och jag kunde för mitt liv inte förstå vad som var bra i den.
Verkligen skrämmande att A W går in och domderar så där i ett öppet forum för föräldrar, sådana fasoner gör ju bara att föräldrar inte vågar yppa sig och be om hjälp när de skulle behöva det...

Lotta sa...

Så bra skrivet som vanligt Cecilia :-)

Anonym sa...

Jag måste säga och står för det också att Barnaboken hjälpte mej verkligen när barnen var små. Tex kapitlet om kolik var helt suveränt att få hjälp med. Jag kan inget ont Säga om Anna, man vet ju inte om det är sant det dottern har skrivet. Anna måste ha det svårt just nu.

Cecilia sa...

Som jag skrev så finns det många som upplever att de fått hjälp och stöd från Anna Wahlgren. Och visst kan man plocka russinen ur kakan. Har man uppfostrat 9 barn så kan förstås inte allt man fått med sig vara fel! Det förnekar jag inte.
Men i Barnaboken står också en hel del märkliga saker, som jag uppfattar som negativt. Historien omhurhon tar strypgrepp på en flicka och hotar henne till livet är inget från Felicias bok som vi iofs inte vet om det var exakt riktigt så som hon som barn tolkat det. Nej, stryphistorien är Annas egen från Barnaboken! Lika så tvätta munnen med tvål, vilket hon senare rekommenderade även på Aff. Sant eller inte, Anna står för det. Det gäller också de råd hon ger på sitt eget forum, som jag upplever som hårda. Jag kan intyga att det jag berättar om hennes inlägg på föräldrasnack är helt riktiga och korrekt avkopierade, klippt och klistrat. Ni kan själva följa länkarna till Slasktrattstråden. Eller läsa hennes krönikor där hon hänger ut andra kritiker.
Det är självklart mycket obehagligt att bli utsatt för att mediadrev! Men Anna är expert på att utmåla sig själv som offer. Jag är mer förvånad över att hon varit så lite kritiserad offentligt trots allt konstigt som hon står för i Barnaboken och sina egna memoarer. Varför har hon varit som en helig ko så länge i media?